Västgöta Gille i Malmö
Ett samfund för bildade och oförvitliga personer, bosatta i Skåne men födda i Västergötland eller som genom “minnen och verksamhet känner sig knuten till det gamla Vestgötalandet”, i syfte att "befrämja enighet, vänskap och hjertligt umgänge mellan Vestgötarna i Malmö och i dess omnejd”
Nästa aktivitet
Rundvandring i Malmö
10:e maj 2025
Inom kort kommer en inbjudan med program till denna, vår kommande aktivitet. Håll ut!
Väl mött till detta arrangemang!
Allmänna inlägg
Styrelsen för 2025 har följande utseende:
Lars Karlsson – Ålderman;
Michael Hermansson – Biträdande Ålderman;
Lars Eriksson – Ceremonimästare;
Barbro Sellmann Jansson – GillesSkattmästare;
Bengt-Olof Jansson – GillesSkrivare;
Johan Edgren – GillesArkivarie;
Henric Åsklund, Fredrik
Lindqvist och Ulf Jacobsson– GillesMästare
Datum att notera i almanackan:
Lördagen den 10 maj, 2025: Besök i Nya Hembygden. I år kommer detta att innebära en rundvandring i Malmö. Mera detaljer kommer inom kort…
Fredagen den 5 september: Förberedande Gillesstämma och Kräftfest i Odd Fellows lokaler vid Gustav Adolfs torg i Malmö. Utförlig information och kallelse skickas ut medio augusti.
Söndagen den 14 december: Ordinarie Gillesstämma och Luciafest i Siriusordens lokaler i Malmö. Inbjudan och ytterligare information skickas ut i november.
Gillesluncher: Inbjudan kommer separat
Årsavgiften, 350 kr emotses så snart som möjligt på Gillets bankgiro 854-4926.
GLÖM INTE ATT ANGE AVSÄNDARE!
OBS, glöm heller inte att aktivt fånga västgötar på drift i Skåne land och kanske ta med dom på nån av våra aktiviteter så att vi på sikt ökar vår medlemskrets.
Vårhälsningar från Västgöta Gille i Malmö !
Nya hembygden
Historik
Västgöta Gille grundades den 13 december 1890 på restaurang Stadt Hamburg i Malmö. Initiativtagaren var majoren Carl Alfred Wästfelt (1814-1899), som också blev vald till gillets första ålderman, en roll som han hade fram till sin död 1899. Grosshandlaren Anton Gråberg valdes till gillets första vice åldersman, konsulen Karl Albert Härje till sekreterare, kamren Albin Kihlbom till ceremonimästare och apotekaren Isidor Nordin till arkivarie. Tanken bakom gillet, fastslaget i de första tryckta stadgarna 1899, var att skapa ett samfund för bildade och oförvitliga personer, bosatta i Skåne men födda i Västergötland eller som genom “minnen och verksamhet känner sig knuten till det gamla Vestgötalandet”, i syfte att ”befrämja enighet, vänskap och hjertligt umgänge mellan Vestgötarna i Malmö och i dess omnejd”. På så sätt ville man skapa ett samfund där man träffades regelbundet och gemensamt firade och mindes sin hembygd. Bland annat har gillets årliga luciafester, där man velat upprätthålla traditionellt västgötskt Luciafirande, varit utmärkande för samfundet ända från start.
Lucian under Luciafesterna var ursprungligen den enda kvinnan som regelbundet tilläts delta under gillets möten,
Under de första åren använde man skådespelerskor som Lucior till sina Luciafester men dessa ersattes med tiden av medlemmarnas nära och bekanta istället. Det var först 1961 som gillet bjöd in en kvinna som gäst vid bordet, nämligen Nina Ågren som blev inbjuden i egenskap av kurator på Västgöta nation i Lund. Gillet fick tidigt kopplingar till västgöta nation och Göteborgs nation i Lund då flertalet medlemmar var verksamma vid Lunds universitet. Greven Gustaf K. Hamilton, som var gillets ålderman 1902-1908, var professor i Lund och inspektor för västgöra nation, likaså Hamiltons efterträdare – Fredrik Wulff. Under 1920-talet stärktes banden mellan gillet och Västgöta nation i Lund och man startade traditionen av att bjuda in nationens kuratorer till sina fester.
Under de första åren var gillet, utöver sin lokalpatriotism, också mer rojalistiska och patriotiska. Fram till 1951, höjdes alltid den första skålen till prins Carl, hertig av Västergötland. Dessutom bestämde man att halva årsinkomsten av medlemsavgifterna skulle skänkas till Allmänna svenska försvarsförbundet. Även om militarismen och patriotismen minskat med åren har man behållit många av de ritualer och traditioner som fastställdes de första åren, även om både ritualanvisningar och stadgar redigerats.
Källa: Riksarkivet