Västgöta Gille i Malmö
Ett samfund för bildade och oförvitliga personer, bosatta i Skåne men födda i Västergötland eller som genom “minnen och verksamhet känner sig knuten till det gamla Vestgötalandet”, i syfte att "befrämja enighet, vänskap och hjertligt umgänge mellan Vestgötarna i Malmö och i dess omnejd”
Nästa aktivitet
Ordinarie Gillesstämma
Siriusorden
15:e december 2024
Inom kort utsändes kallelse till årets höjdpunkt, nämligen den ordinarie gillesstämman. Vi hoppas på ett stort deltagande.
Och det är ju ett unikt ögonblick i gillets historia på 2 sätt: vi kommer att övergå från ”gillesbröder” till ”gillessyskon” då kvinnor numera är (mer än) välkomna in i gemenskapen.
Dessutom kommer laken som huvudrätt att ersättas av en art från släktet Percidae (abborrfiskar): Sander lucioperca. Den kanske är mera känd under namnet Gös. Beslutet att ersätta laken togs under förberedande gillesstämman. Men det kommer att finnas spår av laken i menyn även i fortsättningen.
Vi har minst elva (11) st föreslagna nya medlemmar.
Värmen i lokalen kommer klart att överstiga bottenrekordet från 2021 som fick sherryn till soppan att frysa på ytan.
Väl mött till detta arrangemang!
Allmänna inlägg
Styrelsen för 2024 har följande utseende:
Lars Karlsson – Ålderman;
Michael Hermansson – Biträdande Ålderman;
Lars Eriksson – Ceremonimästare;
Mats Berg – GillesSkattmästare;
Bengt-Olof Jansson – GillesSkrivare;
Johan Edgren – GillesArkivarie;
Henric Åsklund, Fredrik
Lindqvist och Ulf Jacobsson– GillesMästare
Datum att notera i almanackan:
Lördagen den 10 maj, 2025: Besök i Nya Hembygden. Detaljer om detta utskickas/publiceras under våren.
Fredagen den 5 september: Förberedande Gillesstämma
Gillesluncher: Inbjudan kommer separat
Årsavgiften, 350 kr emotses så snart som möjligt på Gillets bankgiro 854-4926.
GLÖM INTE ATT ANGE AVSÄNDARE!
OBS, glöm heller inte att aktivt fånga västgötar på drift i Skåne land och kanske ta med dom på nån av våra aktiviteter så att vi på sikt ökar vår medlemskrets.
Höst/vinterhälsningar från VästgötaGille i Malmö !
Nya hembygden
Historik
Västgöta Gille grundades den 13 december 1890 på restaurang Stadt Hamburg i Malmö. Initiativtagaren var majoren Carl Alfred Wästfelt (1814-1899), som också blev vald till gillets första ålderman, en roll som han hade fram till sin död 1899. Grosshandlaren Anton Gråberg valdes till gillets första vice åldersman, konsulen Karl Albert Härje till sekreterare, kamren Albin Kihlbom till ceremonimästare och apotekaren Isidor Nordin till arkivarie. Tanken bakom gillet, fastslaget i de första tryckta stadgarna 1899, var att skapa ett samfund för bildade och oförvitliga personer, bosatta i Skåne men födda i Västergötland eller som genom “minnen och verksamhet känner sig knuten till det gamla Vestgötalandet”, i syfte att ”befrämja enighet, vänskap och hjertligt umgänge mellan Vestgötarna i Malmö och i dess omnejd”. På så sätt ville man skapa ett samfund där man träffades regelbundet och gemensamt firade och mindes sin hembygd. Bland annat har gillets årliga luciafester, där man velat upprätthålla traditionellt västgötskt Luciafirande, varit utmärkande för samfundet ända från start.
Lucian under Luciafesterna var ursprungligen den enda kvinnan som regelbundet tilläts delta under gillets möten,
Under de första åren använde man skådespelerskor som Lucior till sina Luciafester men dessa ersattes med tiden av medlemmarnas nära och bekanta istället. Det var först 1961 som gillet bjöd in en kvinna som gäst vid bordet, nämligen Nina Ågren som blev inbjuden i egenskap av kurator på Västgöta nation i Lund. Gillet fick tidigt kopplingar till västgöta nation och Göteborgs nation i Lund då flertalet medlemmar var verksamma vid Lunds universitet. Greven Gustaf K. Hamilton, som var gillets ålderman 1902-1908, var professor i Lund och inspektor för västgöra nation, likaså Hamiltons efterträdare – Fredrik Wulff. Under 1920-talet stärktes banden mellan gillet och Västgöta nation i Lund och man startade traditionen av att bjuda in nationens kuratorer till sina fester.
Under de första åren var gillet, utöver sin lokalpatriotism, också mer rojalistiska och patriotiska. Fram till 1951, höjdes alltid den första skålen till prins Carl, hertig av Västergötland. Dessutom bestämde man att halva årsinkomsten av medlemsavgifterna skulle skänkas till Allmänna svenska försvarsförbundet. Även om militarismen och patriotismen minskat med åren har man behållit många av de ritualer och traditioner som fastställdes de första åren, även om både ritualanvisningar och stadgar redigerats.
Källa: Riksarkivet